Väl hemma bjuder Tina och Arne på Anka med apelsin, riktigt njutbart! Mätta och belåtna även denna dag så kryper vi till kojs.
Älskar att skriva. Stannar gärna upp och undrar över det jag ser och hör. I den här bloggen reflekterar jag över saker som jag ser och sådant som händer mig. Ofta glömmer jag bort att stanna upp ochmärka saker men jag tränar på det. Som barn med ständigt öppna sinnen. Känna vad det doftar eller luktar, hur det känns och uppmärksamma olika ljud. Å sen skriver jag!
måndag 22 november 2010
21 november med sol igen..
20 november
Den 19 november bjuder på sol, sol, sol...
2010-11-19
Efter frukost beger vi oss upp, upp på den slingriga bergsvägen mot dagens utflyktsmål Rhonda. Vägen upp ger många hisnande upplevelser. Utsikten är formidabel och lock för öronen kommer och går i takt med att bergen böljar fram. Det är flera berg att passera för att komma ända upp till den historiska byn som ligger djupt inbäddat mellan berg och grönska. Det är fascinerande att passera by efter by på dessa höjder och karga miljöer som fortfarande lever. Barn föds, går i skolan, människor gifter sig och arbetar och begravs på samma plats. Det känns nästan mytiskt att fundera över hur många som någonsin överhuvudtaget inte lämna sin bergsby sedan de föddes. Det moderna livet korsar väg med historien. På det lilla torget surfas på mobilen precis bredvid farbröderna som suttit och ljugit i skuggan på torgbänken de senaste femtio åren.
Den gamla vägen något naggad i kanten leder oss upp till vårt mål efter en och en halv timme. Vi strosar genom stan, över den historiska bron där vi är tvungna att stanna för att ta in det fantastiska hantverket och skönheten. Hur kan det komma sig att man byggde bron å detta otillgängliga ställe och vilken arbetskraft måste det inte ha kostat? Detta är bron som vi hemma i våra svenska soffor träffar på julaftons eftermiddag när Ferdinand på kärran färdas mot den vackra arenan som bara ligger ett stenkast härifrån. Vi har en varm och solig da och det är inte långt bort att känna doften av hans blomma. Vi övermannas av matsuget och söker oss in på en restaurang som uppenbart lockar spanjorer.
Väl nere svänger vi in på McDonalds för gratis men kass WiFi. Vi sticker snart vidare för att göra inköp inför morgondagens festfirande och pizza för avhämtning. Ojojoj den här kvällen är vi riktigt trötta!
Efter frukost beger vi oss upp, upp på den slingriga bergsvägen mot dagens utflyktsmål Rhonda. Vägen upp ger många hisnande upplevelser. Utsikten är formidabel och lock för öronen kommer och går i takt med att bergen böljar fram. Det är flera berg att passera för att komma ända upp till den historiska byn som ligger djupt inbäddat mellan berg och grönska. Det är fascinerande att passera by efter by på dessa höjder och karga miljöer som fortfarande lever. Barn föds, går i skolan, människor gifter sig och arbetar och begravs på samma plats. Det känns nästan mytiskt att fundera över hur många som någonsin överhuvudtaget inte lämna sin bergsby sedan de föddes. Det moderna livet korsar väg med historien. På det lilla torget surfas på mobilen precis bredvid farbröderna som suttit och ljugit i skuggan på torgbänken de senaste femtio åren.
Vi äter tapas och paella och njuter av att vara i detta underbara land. Vi får känna av svalkan som husen ger när solen och värmen inte lever upp till den värme som husen är byggda för. Efter maten strosar vi runt denna fantastiskt vackra stad och njuter av helt storslagna vyer i kombination med underbar gatumusik. Vi stannar efter vägen och försöker spara minne från upplevelsen för att ha till vinterns mörka period som väntar oss hemma.
På nervägen väljer vi en annan modern men lika slingrig väg. Ofta förundras vi över att man överhuvudtaget lyckats bygga dessa vägar efter bergväggen. Precis utanför bilfönstret gapar dalens djup lika skrämmande som kittlande.Väl nere svänger vi in på McDonalds för gratis men kass WiFi. Vi sticker snart vidare för att göra inköp inför morgondagens festfirande och pizza för avhämtning. Ojojoj den här kvällen är vi riktigt trötta!
fredag 19 november 2010
Torsdag den 18 november
Idag är Thomas ute på golfbanan med Tina, Arne och Anette. Leif skjutsar så Daniel och jag tar en morgonjogg tillsammans efter stranden. Hemma igen så väntar Sandra och frukost i solen. En fantastisk dag väntar med blå himmel och värmen är tillbaka. Efter frukost så följer vi Daniel till stranden för att prova fiskelyckan och sedan har vi lite egna aktiviteter som skriv, läs, plugg och fiske. Efter lång och pratig lunchspelade vi sims, skrev och gjorde läxor. Först vid halvfemtiden kom golfgänget hem och hade shoppat kassarna fulla med mat. Fullt tumult med mat, prat och dusch. Grillen i full gång och vi hinner äta, prata, planera morgondagen och titta på tv. Oj så nöjda vi är redan nio och de flesta av oss ger upp och säger god natt. Någon fisk blev det inte men Daniel fann en uppsköljd sjöstjärna på stranden! Imorgon väntar Rhonda och dagen kommer att börja utflyktstidigt!Onsdag den 17 november
En härlig natts sömn i mörkret och vi stiger upp samtidigt som solen idag, Denna ljuva onsdag hoppar vi över morgonpromenad eftersom vi planerar en heldag i Gibraltar. Efter frukost sätter vi oss i bilen och kör mot Valderama. Jag är nöjd med att jag denna dag skjuter bort ev rädslor och istället nyttjar min second driver möjlighet. I Valderama passerar vi områdets respektingivande bommar för att få se det ena luxuösa huset efter det andra. Även den berömda golfbanan är bakom bommar och här vänder vi för att rikta nosen mot La Linéa. Målmedvetet kör vi ner mot hamn- och tullomådet. Hittar en parkering och beger oss in bland marknadstälten som brer ut sig över ett stort område varje onsdag.
Idag visar Spanien upp en annan vädersida så vi låter det första inköpet bli ett par paraplyer. Sedan tråcklar i oss vidare bland hojtande försäljare, marknadsbesökare, skor, kläder och väskor. Lite huttrigt är det så koftor och stövlar ser ganska lockande ut. Idag har vi ändå satt på oss jackor men spanjorerna själva har plockat fram täckjackor, mössor och handskar! I slutet av marknaden kommer vi till dignande fukt, grönt och godis. Vi inhandlar några olika sorters nötter som mellanmålsproviant. Nu är det dags att ta sig över till Gibraltar. Efter att ha passerat tullen är det uppenbart att man är Storbritannien! Dubbeldäckare och Bobbys möter upp och vi tar förväntansfullt bussen upp mot centrum.
Innan vi lämnar Gibraltar för denna gång går vi in i ett ”shopping mall” och hittar en liten djuraffär. Hundar, katter, möss och annat. Det känns konstigt att ha hundar och katter instängda men djuren verkar ha rent och vara välskötta. Vi blir våldsamt förtjusta i den lilla Chihuahuan och fnissar lite åt den nakna katten som Thomas tror är en hund. På hemvägen stannar vi till i närförorten för att få tag i ett kastspö till Daniel. Han är inspirerad av Robson Greens extreme fishing och blir det inga Marlins så får det väl bli lite strandfiske. Nu börjar det kännas att vi varit ute hela dagen och vi fixar middag och säger god natt!
Idag visar Spanien upp en annan vädersida så vi låter det första inköpet bli ett par paraplyer. Sedan tråcklar i oss vidare bland hojtande försäljare, marknadsbesökare, skor, kläder och väskor. Lite huttrigt är det så koftor och stövlar ser ganska lockande ut. Idag har vi ändå satt på oss jackor men spanjorerna själva har plockat fram täckjackor, mössor och handskar! I slutet av marknaden kommer vi till dignande fukt, grönt och godis. Vi inhandlar några olika sorters nötter som mellanmålsproviant. Nu är det dags att ta sig över till Gibraltar. Efter att ha passerat tullen är det uppenbart att man är Storbritannien! Dubbeldäckare och Bobbys möter upp och vi tar förväntansfullt bussen upp mot centrum.
Vi börjar med att fylla på energi och det blir en härlig internationell blandning mellan fish & chips, english breakfast, omelett, lasagne och caesarsallad. Allt till belåtenhet och shoppingen lockar ut oss nu tilluppehållsväder. Kabinbanan är stängd för dagen så till toppen för utsikt och apsällskap kommer vi inte men vi träffar ändå en apa som kommit nerför berget för att söka mat bland människorna istället. Vad göra en dag som denna då människorna inte kommer upp till dem? Apan verkade villig att bjuda på sig själv och hoppade mallan husväggar och åt mat ur händerna. Lite sällskapssjuk kanske? Han placerade sig mellan Daniel och Sandra till vår stora förtjusning. På väg tillbaka ner mot tullen smiter vi in på ett irländskt hak och fikar. Mitt i njutningen blir det strömavbrott och becksvart ägaren går runt och lugnar alla med att det är bara en säkring i källaren, lyset brukar komma tillbaka efter ca tio minuter. Lite charmigt tycker vi och när ljuset kommer tillbaka jublas det runt om i lokalen och vi stämmer in.
Innan vi lämnar Gibraltar för denna gång går vi in i ett ”shopping mall” och hittar en liten djuraffär. Hundar, katter, möss och annat. Det känns konstigt att ha hundar och katter instängda men djuren verkar ha rent och vara välskötta. Vi blir våldsamt förtjusta i den lilla Chihuahuan och fnissar lite åt den nakna katten som Thomas tror är en hund. På hemvägen stannar vi till i närförorten för att få tag i ett kastspö till Daniel. Han är inspirerad av Robson Greens extreme fishing och blir det inga Marlins så får det väl bli lite strandfiske. Nu börjar det kännas att vi varit ute hela dagen och vi fixar middag och säger god natt!Tisdag den 16 november
Soluppgången är lika fantastisk denna dag som tidigare morgnar. Idag blir det en promenad i sand och uppför berg som blir första aktiviteten. Många vyer ”kräver” att bli förevigade och vi fotar Gibraltarklippan, Atlasbergen, blommor och byggnadsabetare! De luxuösa husen på de högre höjderna ligger skyddade bakom stängsel och larm. Innanför skymtar vi storslagna terrasser och underbara pooler. Benen får jobba på bra först brant uppför och sedan lika brant nerför. Thomas suckar längtansfullt efter sin cykel och Jeanette gläds åt sina jympaskor. Ungdomarna är i lycklig vila hemma fortfarande. Frukost i solen, temperaturen stiger över 20. Sedan är det läxläsning, strandaktiviteter, skrivstund och poolbad. Temperaturen hinner idag upp i 35 grader i solen och vi njuter. Nåja..Thomas fryser och går i fleece större delen av dagen men i övrigt tycker vi alla att det är riktigt njutbart. Ett mellanmål innan vi beger oss ut på dagens familjepromenad.
Vi beger oss mot Puerto dela Quesa för att hitta spö. Daniel vill fiska de stora fiskarna nu när han är här och vi traskar glatt iväg de ca fem kilometrarna bort till den lilla hamnen. Tyvärr är det stängt, troligt siesta och vi lommar tillbaka. Hittar en liten restaurang där vi kan fylla på energin inför promenaden hem igen. Värmen kräver glass och sedan är vi på väg hemåt igen. Nu sjunker temperaturen fort, så fort solen försvinner så ramlar temperaturen ner en bra bit under 20. Innan middag hinner vi med en skrivstund, poollek och middagsvila. Det är mycket tydligt vem som föredrar vilken aktivitet i vår familj. J Denna stund på dagen representerar anledningen till att var och en av oss åkte hit. Efter en härlig Jansson frestelse och pasta med skinksås tar vi tidig kväll. Imorgon väntar stora äventyr. Vi ska till Gibraltar för att se på utsikten och aporna. Nu ska jag läsa lite innan det är dags att sussa! Natti, natti!Måndag den 15 november
Dagen börjar med en joggingtur utmed havet. Det är härlig frisk och sval morgonluft. Den ljusblåhimlen lovar en solig dag. Frukosten avnjuts i solen i trädgården. Nyduschade är vi redo för att upptäcka närområdena. Solen skiner och vi beger oss ut på vägarna med vår Ford Focus. Vi åker in till den lilla hamnen Puerto de la Quesa som är pittoresk och glammig på samma gång. Vi strosar, tittar på fiskar och äter glass. Vi beger oss vidare till nästa lilla ort där vi besöker biblioteket för att surfa en stund. Eftersom solen lockar på andra sidan stenväggen är vi snart ute på de spanska gatorna igen. Man blir sugen av att ha semester så vi letar efter ett ställe i solen att inta något gott. Smakriktningarna går isär men vi hittar ett ställe på strandpromenaden som ger oss tapas, hamburgare och kycklingbitar. Vi blir både mätta och nöjda. Innan vi beger oss mot bilen tittar vi in i en affär där de säljer allt möjligt för absolut ingenting. Många saker att titta på och förundras över. Härligt är det när Arne vill ha en linjal och försöker beskriva vad en ruler är med såväl kroppsspråk som ord. Lösningen kommer när han tillsammans med Tina ritar en linjal och förklarar hur den används. Då skiner expediten upp och visar vägen till linjalerna! Vi fyller förråden på Mercado och åker hem för middagsvila, poolbad eller skrivande. Middagen blir grillrevansch! Regnet smög på oss igår så vi valde att steka köttet inomhus men idag tänder vi grillen och lägger lamm, getost, köttbullar och hamburgare på gallret. En underbar middag i härligt sällskap.
måndag 15 november 2010
Mot sol, semester och värme!
På lördag morgon bar det äntligen av ner mot solen och värmen på spanska solkusten. Vi tog vägen via Nyköping vilket var en helt ny upplevelse för oss. Efter att ha landat och tagit oss ut i nya ankomsthallen på Malaga flygplats letade vi upp vår Ford Focus som sedan tog oss efter kusten ner förbi Torremolinos, Marbella, Estepona och till vårt slutmål Playa de Paraiso vid Manilva beach. Det var glada skratt och njutbara suckar som följde i våra spår fram mot 205:an dit vi bjudits att campera! Sol, tjugogradig värme och palmer får familjen att slappna av efter dagens strapatser. Tina & Arne mötte oss storstilat med kramar, cava och ljuvliga dofter från köket. Efter husesyn och installering så bjöds vi på god mat, dryck och massor av skratt. Vi somnar trötta, nöjda och förväntansfulla till ljudet av vågorna från havet.
Söndag morgon börjar redan 6.20. Det är fortfarande svart ute men snart ses en antydan till gryning. Efter en timme är Thomas, Jeanette & Daniel påklädda och ute på stranden för att möta soluppgången. Otroligt vackert och rogivande för själen med havsbrus och morgontimmarnas första ljusstrimmor. Himlen färgas orange och det är magiskt vackert. När solen väl tittar upp vid havskanten borta vid horisonten tar det bara en och en halv minut innan det brinnande klotet hänger som ett tungt klot ett par decimeter ovanför horisonten. Vi promenerar efter stranden och förlorar oss i vågor, snäckor och djurliv. Kameror klickar ständigt och förtjusningen är total när vi möts av den lilla samlingen av gröna papegojor som sitter och mumsar i en buske. Förskräckta av vår ankomst tar de tillflykt till första bästa palm. Vid närmsta lilla by rekar vi av det härliga utbudet av restauranger och att fisken är fresh behöver man inte tveka på havet ligger bara 20 meter ner från sittplatserna. Nu börjar det bli bråttom hemåt, killarna börjar tappa energi och vi tar oss hem och fyller på med frukost. På söndagar är det marknad i Manilva och dit beger vi oss för nya upplevelser. Här blandas gammalt med nytt. Loppis, antik och kopior trängs i långa rader. Vi strosar runt för att förundras över alla grejor och att förnimma nya dofter och smaker. Vi provar rostade kastanjer och handlar färska grönsaker. Eftermiddagen bjuder på middagsvila, poolbad och skrivstund efter eget tycke och smak. I kväll ställer vi papporna vid grillen och bjuder dem på gillfest i trädgården.
Bilderna på snäckor, soluppgång och papejojor vill inte bli uppladdade nu så de kommer om ett par dagar.
Nu är det dags för nya äventyr!
onsdag 10 november 2010
Hemma igen
Hem ljuva hem är en sliten fras som inte är desto mindre sann. Efter ett par dagar i Göteborg med tidiga morgnar och sen kväll är det skönt att komma hem och liksom pösa ut. :-) Även om god mat, dryck och trevligt sällskap alltid hänger ihop med ett par dagar med kollegorna så känns det skönt att konstatera att SJ skött sig fint trots att snön behagat falla.
Nu ska det bara packas om, städas och jobba undan en del innan det är dags för att ta några dagars mitterminssemester!
Livet är njutbart!
/Jeanette
Nu ska det bara packas om, städas och jobba undan en del innan det är dags för att ta några dagars mitterminssemester!
Livet är njutbart!
/Jeanette
söndag 7 november 2010
Skriva, läsa och lära!
I mitt nya skrivarliv funderar jag mycket runt skrivande, läsande och lärande. Du kan följa mina reflektioner och mitt nuvarande projekts tillblivelseprocess på min nya blogg och på Twitter.
http://jeanetteniemi.wordpress.com/
http://jeanetteniemi.wordpress.com/
Länkarna finns också i högermarginalen. Följ och enjoy! :)
Höres & synes!
![]() |
| Varje dag är en dag att leva, att vakna upp. |
Hösten har kommit och nu gör sig vintern gällande!
En händelserik höst med förändringar på jobbet och skolbyte för barnen. Många lediga stunder har det inte varit. Maken har börjat plugga och jag har börjat skriva kontinuerligt. I sista stund ansökte och kom jag in på Sörängens skrivarlinje och där har jag mött nya skrivvänner och en mängd utmaningar! Lyckligt har jag kastat mig ut i skrivandets frihet och fantasi. Det bästa är att jag nu börjar hitta mitt skrivarjag och jag är såå nöjd med mitt nya skrivarliv!
Nu väntar en semesterresa till solen för att hämta krafter innan slutspurten inför jul och nytt år! Du kan följa resan här, allteftersom spanska solkusten erbjuder internetuppkoppling.
Bilden är ett minne från min kalla men fantastiska morgonjogg i morse. Underbart! Njut av hög luft och se till att din dag blir precis så bra som du vill ha den!
![]() |
| Foto: Jeanette Niemi |
Nu väntar en semesterresa till solen för att hämta krafter innan slutspurten inför jul och nytt år! Du kan följa resan här, allteftersom spanska solkusten erbjuder internetuppkoppling.
Bilden är ett minne från min kalla men fantastiska morgonjogg i morse. Underbart! Njut av hög luft och se till att din dag blir precis så bra som du vill ha den!
torsdag 19 augusti 2010
Semestern är slut och vardagen och rutinerna är här...
Det är härligt att vara semesterledig! Det har varit toppen med mycket sol och roliga aktiviteter. Golfbanan har blivit besökt många ggr och jag gjorde ett fint avslut under semestern genom en privatlektion och på banan efter det gjorde jag sedan en birdie för första gången! Det var toppen och pengarna kändes väl investerade. :) Resan till Danmark fylldes av bad, och turistattraktioner såsom djurparken i Aalborg och Tivoli. Vi såg oss om på Skagen, badade i Lökken, turistade i Aalborg, museum i Odense på väg till Köpenhamn där vi besökte Carlsberg och vilade upp oss lite på Told & Snaps med Smörrebröd. Riktigt toppen! I övrigt har vi mest ägnat oss åt att bara vara.
Det är härligt att vara ledig att göra nya saker men också bara vara. Hinna läsa gamla tidningar som inte blivit lästa, ligga en stund och mysa i sängen om morgonen och ta sig ut i spåret och friska luften innan frukost. Det ger också fina tillfällen att reflektera och fundera lite över om man är på rätt spår. Det är härligt befriande! Än är sommaren inte slut så ha fortsatt fin sommar!
Det är härligt att vara ledig att göra nya saker men också bara vara. Hinna läsa gamla tidningar som inte blivit lästa, ligga en stund och mysa i sängen om morgonen och ta sig ut i spåret och friska luften innan frukost. Det ger också fina tillfällen att reflektera och fundera lite över om man är på rätt spår. Det är härligt befriande! Än är sommaren inte slut så ha fortsatt fin sommar!
onsdag 21 juli 2010
Semeesster
Nu har jag semester! Det känns toppen, cyklade snabbt, snabbt den bekanta vägen hem från jobbet. Riktigt varmt är det och efter stretch på altanen var det dags för att bada i vår lilla badsjö. Jisses så härligt det är med sommar! :)
onsdag 7 juli 2010
Skriva på onsdag.Gestalta en känsla.
En känsla
Solen står redan högt på himlen. Vinden susar i björken och i luften vilar doften av daggvått gräs. Genomfars av vällust när mina ännu sängvarma fotsulor böjer det svala gräset.
Inne i den lilla röda stugan sover barnen. Numer utan pyjamas, solbruna ben och armar hänger utanför sängkanten. Munnarna lätt öppnade, djupa andetag.
På det lilla runda träbordet står fyra frukosttallrikar, nyplockade bär och filmjölk. Flugorna skapar sitt välbekanta surrande. Jag ler.
Havet är stilla, kluckar lugnt mot stenhällen. Solen smeker och värmer den skrovliga ytan. Gör den inbjudande att vila mot. Ligga på rygg och se på molnen. Eller kanske kyssas på…
Min kind blir varm. Inte av solen. Jag skälver till vid minnet från igår kväll. När vi möttes just där på den ljumma stenhällen.
Nu din mjuka hand i min, det är vi. Jag vet hur du smakar. Du vet hur jag luktar. Vi står stilla tillsammans bredvid varandra.
Snart fylls huset av prat och skratt. En ny dag har börjat. Jag är. Här och nu.
Solen står redan högt på himlen. Vinden susar i björken och i luften vilar doften av daggvått gräs. Genomfars av vällust när mina ännu sängvarma fotsulor böjer det svala gräset.
Inne i den lilla röda stugan sover barnen. Numer utan pyjamas, solbruna ben och armar hänger utanför sängkanten. Munnarna lätt öppnade, djupa andetag.
På det lilla runda träbordet står fyra frukosttallrikar, nyplockade bär och filmjölk. Flugorna skapar sitt välbekanta surrande. Jag ler.
Havet är stilla, kluckar lugnt mot stenhällen. Solen smeker och värmer den skrovliga ytan. Gör den inbjudande att vila mot. Ligga på rygg och se på molnen. Eller kanske kyssas på…
Min kind blir varm. Inte av solen. Jag skälver till vid minnet från igår kväll. När vi möttes just där på den ljumma stenhällen.
Nu din mjuka hand i min, det är vi. Jag vet hur du smakar. Du vet hur jag luktar. Vi står stilla tillsammans bredvid varandra.
Snart fylls huset av prat och skratt. En ny dag har börjat. Jag är. Här och nu.
Livet på stensund
Ytterligare en toppendag. Vädret på topp, härliga samtal och stärkande feedback. Lunch i magasinet innebär färskr grillat i solen precis intill havskanten. En stund för sig själv att fundera på lycka och övningar i att skriva utan att tänka eller tänka utanför den inlärda ramen. Härligt avslappnat och underbart!
tisdag 6 juli 2010
Tisdagens uppgift. Konst eller konstigt? Inspireras av din omgivning.
En betraktelse
Jag blickar ner mot havet som så många gånger förr. Söker med blicken efter vad som är annorlunda. Något stämmer inte.
Blicken rör sig uppåt från strandkanten, via grusgången, över buskar och gräsmattor. Allt är stilla. Men något är annorlunda.
Jag sitter ihopkrupen i fönstersmygen och ser solen gå upp. Ser ut genom det hundraåriga fönsterglaset. Det skänker mig trygghet och stillheten ger mig kraft.
Men idag är något annorlunda. Men vad? Se där, en rörelse vid bersån. Där står en ung man. Han ser rakt mot mig.
Det inbjudande fönsterglaset som nyss var mitt skydd, har nu avslöjat mig. Jag är en betraktare. Jag betraktar mannen som står helt stilla och lika lugnt betraktar mig.
Han kan se genom mig på samma sätt som jag ser honom precis såsom han är. Allt är som det ska. Det annorlunda har blivit det rätta.
En sista blick ut genom glaset, jag möter hans blick och glider sakta ner från smygen. Jag är redo.
Min hand skälver lätt när jag bestämt trycker ner dörrhandtaget och skjuter upp dörren. Jag lämnar tryggheten bakom glaset för att söka tryggheten och känna stillheten där utanför.
Jag blickar ner mot havet som så många gånger förr. Söker med blicken efter vad som är annorlunda. Något stämmer inte.
Blicken rör sig uppåt från strandkanten, via grusgången, över buskar och gräsmattor. Allt är stilla. Men något är annorlunda.
Jag sitter ihopkrupen i fönstersmygen och ser solen gå upp. Ser ut genom det hundraåriga fönsterglaset. Det skänker mig trygghet och stillheten ger mig kraft.
Men idag är något annorlunda. Men vad? Se där, en rörelse vid bersån. Där står en ung man. Han ser rakt mot mig.
Det inbjudande fönsterglaset som nyss var mitt skydd, har nu avslöjat mig. Jag är en betraktare. Jag betraktar mannen som står helt stilla och lika lugnt betraktar mig.
Han kan se genom mig på samma sätt som jag ser honom precis såsom han är. Allt är som det ska. Det annorlunda har blivit det rätta.
En sista blick ut genom glaset, jag möter hans blick och glider sakta ner från smygen. Jag är redo.
Min hand skälver lätt när jag bestämt trycker ner dörrhandtaget och skjuter upp dörren. Jag lämnar tryggheten bakom glaset för att söka tryggheten och känna stillheten där utanför.
Måndagens berättelse om Zalirun - vem eller vad är Zalirun?
Zalirun Stockholm visar sig från sin allra bästa sida, solen står högt på den klarblå himlen. Det kommer att bli en het dag. För bara några timmar sedan var platsen i det närmaste folktom och morgonen ljum. Nu börjar det bli trångt utefter Lidingövägen och en bra bit nerför Valhallavägens svagt sluttande vägbana. Det ligger förväntan och spänning i luften. Föräldrar plockar upp tappade kepsar, smörjer ljus hy och trugar med vatten. Barn springer utefter avspärrningarna med vimplar och ropar ”heja, heja”! En och annan vågar sig in under de blågula banden och hinner springa några steg innan de vänligt men bestämt blir uppmanade att lämna vägbanan. Hela staden verkar vara på fötter och det sjuder av aktivitet. En dag som denna blir det alltid stor publiktillströmning till årets stora löparfest. Det är fint för stadens ekonomi och det skapar en härlig stämning kring hela banan. För löparna är den stekande solen en utmaning att ta hänsyn till. Banan erbjuder inget skydd mot de starka solstrålarna. Det är viktigt att se till att man får i sig vätska men det är lätt att det blir för mycket. När saltet lämnar kroppen ligger krampen och lurar på hårt ansatta muskler.
Zalirun står vid snöret draget på Lidingövägen vid Stockholms stadion. Han hör inte längre publiken. Han är medveten om vilka löpare han har omkring sig men nu när det är ett par minuter kvar till start så är det bara han själv och snöret som existerar. Han står nu alldeles stilla och han ser för sin inre syn hur han snabbt förflyttar sig, på Stockholms gator, de två varven. Han ser också hur han springer in på stadion, och springer det berömda varvet för att helt ohotad springa i mål som segrare.
Zalirun har alltid sprungit, han kan inte minnas att det någonsin har funnits något alternativ. I sin hemby, Zali, blev han snabbt känd som pojken som sprang fortare än ett rykte kunde sprida sig. Han sprang varje morgon de 5 kilometrarna till skolan som låg i grannbyn och på eftermiddagen försökte han alltid springa lite fortare för att komma hem lite snabbare. Han fick ofta i uppdrag att springa ärenden eller lämna bud. Ibland så fick han en slant eller något att äta för besväret. Han sparade alltid pengarna i en burk han gömt undan väl i sin säng. När Zalirun låg i sin säng om kvällen för att sova tänkte han på sin dröm att en gång få ta sin mamma på en resa till ett land som hans lärare berättat om. Det var ett land långt borta som hade outsinliga rikedomar av skog och vatten. Hans lärare hade berättat att det i Sverige fanns mat till alla och alla som vill kunde arbeta och tjäna egna pengar. Det var nu inte det som lockade Zalirun, utan hans lärare hade berättat om att han sett Stockholm Marathon när han var där. Han hade visat bilder på vinnaren som applåderats i mål och Zalirun visste att han måste åka till Stockholm och springa Stockholm Marathon. Nu var det dags. När startskottet gick pilade Zalirun iväg tillsammans med de andra löparna. Tempot var högt men han hade inga problem att hänga med. Löparna i startfältet delades snart upp och han var noga med att hålla sig tätt bakom de snabbaste och starkaste. Värmen var inga problem för honom som var van vid betydligt högre temperaturer.
På det andra varvet låg han fortfarande i tätklungan och när löparna passerat St Eriksplan såg han för sitt inre den bild han så många gånger fantiserat om. Det ensamma varvet inne på stadion. Så nära, så nära. Han tänkte inte längre utan ökade hastigheten. Där föll en av, han ökade ytterligare en gång. Ytterligare en som inte hade ork kvar att höja hastigheten. Nu existerade inget runt honom, bara det monotona trummandet av fötter som möter asfalt. När han svänger in på Valhallavägen igen så vet han att han att det snart är dags för målgång. För säkerhets skull ökar han farten lite till. Inne på stadion strax före mål slänger han en blick upp på läktaren där hans mor står upp och ropar hans namn. De möter varandras blickar och han ler stort när målfotografen förevigar hans drömmars målgång.
Zalirun står vid snöret draget på Lidingövägen vid Stockholms stadion. Han hör inte längre publiken. Han är medveten om vilka löpare han har omkring sig men nu när det är ett par minuter kvar till start så är det bara han själv och snöret som existerar. Han står nu alldeles stilla och han ser för sin inre syn hur han snabbt förflyttar sig, på Stockholms gator, de två varven. Han ser också hur han springer in på stadion, och springer det berömda varvet för att helt ohotad springa i mål som segrare.
Zalirun har alltid sprungit, han kan inte minnas att det någonsin har funnits något alternativ. I sin hemby, Zali, blev han snabbt känd som pojken som sprang fortare än ett rykte kunde sprida sig. Han sprang varje morgon de 5 kilometrarna till skolan som låg i grannbyn och på eftermiddagen försökte han alltid springa lite fortare för att komma hem lite snabbare. Han fick ofta i uppdrag att springa ärenden eller lämna bud. Ibland så fick han en slant eller något att äta för besväret. Han sparade alltid pengarna i en burk han gömt undan väl i sin säng. När Zalirun låg i sin säng om kvällen för att sova tänkte han på sin dröm att en gång få ta sin mamma på en resa till ett land som hans lärare berättat om. Det var ett land långt borta som hade outsinliga rikedomar av skog och vatten. Hans lärare hade berättat att det i Sverige fanns mat till alla och alla som vill kunde arbeta och tjäna egna pengar. Det var nu inte det som lockade Zalirun, utan hans lärare hade berättat om att han sett Stockholm Marathon när han var där. Han hade visat bilder på vinnaren som applåderats i mål och Zalirun visste att han måste åka till Stockholm och springa Stockholm Marathon. Nu var det dags. När startskottet gick pilade Zalirun iväg tillsammans med de andra löparna. Tempot var högt men han hade inga problem att hänga med. Löparna i startfältet delades snart upp och han var noga med att hålla sig tätt bakom de snabbaste och starkaste. Värmen var inga problem för honom som var van vid betydligt högre temperaturer.
På det andra varvet låg han fortfarande i tätklungan och när löparna passerat St Eriksplan såg han för sitt inre den bild han så många gånger fantiserat om. Det ensamma varvet inne på stadion. Så nära, så nära. Han tänkte inte längre utan ökade hastigheten. Där föll en av, han ökade ytterligare en gång. Ytterligare en som inte hade ork kvar att höja hastigheten. Nu existerade inget runt honom, bara det monotona trummandet av fötter som möter asfalt. När han svänger in på Valhallavägen igen så vet han att han att det snart är dags för målgång. För säkerhets skull ökar han farten lite till. Inne på stadion strax före mål slänger han en blick upp på läktaren där hans mor står upp och ropar hans namn. De möter varandras blickar och han ler stort när målfotografen förevigar hans drömmars målgång.
Skrivarkurs på Stensund folkhögskola
I den fantastiska miljön på Stensund hämtar jag kraft och inspiration. Vi huserar i en gammal slottsbyggnad med utsikt över det ständigt levande havet. Vi skriver och pratar om våra texter i öppen och positiv anda. Vi är alla skrivglada kvinnor i olika åldrar som skriver av hjärtans lust, läser högt och gemensamt finner texternas styrkor. Det är roligt och spännande att bli läst. Alla positiva samtal stärker mig och gör mig modig. Därför dristar jag mig till att våga dela mina texter. Läs och tyck...eller välj att låta bli. Helt upp till dig! :)
söndag 18 april 2010
Toppenhelg!
Oj så mycket man kan hinna med på en helg! Varit ute på min fantastiska, vackra och italienska cykel både idag och igår. Jo just maken och hans fina cykel var också med. Igår innan solskenet tittade fram men idag i härligt vackert vårväder. Maken ser till att det blir nymålat i arbetsrummet och jag har ägnat mig åt hembestyr och föreningsverksamhet. Det är en del som ska plockas ihop när man ska sätta ihop ett träningsläger för cykelklubben. Men det blir säkert lyckat även i år, måste flörta lite med vädermakterna bara. :-)
Idag har vi också varit på musikal med Tyresö musikklassers 8:or och 9:or. Det var sanslöst bra, jag vet inte om det beror på att jag åldras eller hur det hänger ihop men jag blir rörd till tårar när jag ser alla dessa unga begåvade människor som sliter så hårt för sitt engagemang. Så mycket skriva, förutom träningsinformation, har det dessvärre inte blivit. Därför är det ju fint att sätta några ord på pränt här på bloggen!Ja nu är helgen snart slut, Thomas och Sandra har fixat cyklarna fina, Daniel förbereder middag där nere så snart är det bara kvar att njuta av helgens grillstund. Det blir ett perfekt avslut på en fin toppenhelg!
söndag 4 april 2010
Vad har Örebro att bjuda på...?
Nu har jag krupit upp i soffans ena hörn för att skriva, skriva, skriva... :-) Familjen är och leker av sig i äventyrsbadet Gustavsvik och jag njuter av en stunds lugn och tystnad. Vi kom hit i går eftermiddag och hade riktigt trevligt när vi provade bastu och relaxen på hotellet.
Vi avnjöt en alternativ påskmiddag à la India från Kashmir, en indier precis utanför hotellet. Det var fantastiskt gott, kan verkligen rekommenderas!
Efter att ha sussat har vi tagit för oss av frukostbuffén och lite senare i dag ska vi gratulera Thomas kusin Johan som blir 40.
lördag 3 april 2010
Morgonjogg på påskafton
Tyresö badar i solsken och dagen har bara börjat. Morgonjogg med efterföljande stretch på den soldränkta trappan. Även om formen inte är riktigt detsamma som den var för ett år sedan när jag sprang Stockholm Marathon så är jag nu glad åt att ha joggat de fem kilometrarna och njuter i fulla drag av att ha en hel ledig dag framför mig. Det är ju också att för varje joggad km kommer jag snart vara i form igen! Dusch och gröt först och sedan tar vi en sväng ut i landet för att se lite nya vyer. Ta på dig jympaskorna du med och spring eller gå i det vackra vädret. Om du som jag gillar våren och sommaren så passa på och njut av att nu har vi så mycket av den varan framför oss! vad ser du fram emot?Premiärturen med amerikanen!
En härlig start på dagen erbjöds när solen tittade fram och vi plockade fram våra amerikanska vänner för en premiärtur. Inte särskilt långt men ändå en timme och vi fick försmak på vad vår och sommar har att erbjuda. Har du inte dammat av hojjen? Gör det! ta fram din fina cykel eller din gamla hög, tvätta och smörj lite och ta en påsktur. Jag tror inte att du ångrar dig och har du riktig tur så är du snart biten precis som jag. Hör av dig när du varit ute! :-)
söndag 28 mars 2010
På återseende Varberg
Varberg bjöd på en alldeles fantastisk sista morgon. Jag morgonjoggade runt fästningen men det tog lång tid idag eftersom jag var tvungen att stanna och ta bilder. Vill ha många många minnen med mig hem härifrån. Frukosten tog jag på väg in det var också en ny upplevelse, har väl aldrig besökt en frukostbuffé oduschad efter ett träningspass! :-) Det gick finfint och jag ägnade lite tid åt att packa ihop men mestadels njöt jag i baddelen, vill dofta spa hela vägen hem!
Sista yogapasset för den här gången var med Sofia, ett härligt pass som gav mängder med energi. Fick behålla rummet en timme extra så det blev till att hänga av sig badrocken och byta om för resan. Efter utcheckning så avnjöt jag i lugn och ro den sista lunchen. Precis lika ljuvlig som alla de andra. Jag har laddat väskan med nyinköpt bröd och spaprodukter så jag kan fortsätta njuta hemmavid också. Förutom att väskorna var väldigt tunga och tåget var försenat från Varberg så gick resan alldeles utnärkt hem. Det är toppen att vara hemma också, vänslas med familjen och sova i egen säng!Det har varit en vecka som tagen ur en dröm, jag har inte tagit mig från kurorten mer än joggingturerna till fästningen. Jag är helt säker på att jag kommer att återvända och bekanta mig närmare med resten av orten och att bada i sommarvarmt hav!
torsdag 25 mars 2010
En underbar torsdag
Den här dagen väntar ett fantastiskt väder utanför fönstret när jag drar upp rullgardinen. På med löpskorna 6.30, nerför trapporna och joggar utefter havet. Det är fascinerande att det ser så annorlunda ut och doftar så annorlunda varje dag beroende på hur det blåser och hur fuktigt det är i luften. Jag känner mig oerhört ödmjuk inför den genomträngande naturen och att jag har haft den stora förmånen att få tillbringa dessa dagar här. Jag kommer att bära minnet av detta med mig för lång tid framöver.
Lika fin frukost som alltid men i dag var hallonen ersatta av blåbär, en sån lyx! Nu så här på sluttampen är det dags att prova orientalisk morgon vilket är en halvtimmes energiskapare med qi gong-liknande rörelser. Lugnt, långsamt men ändå kraftfullt. Dagens yogapass var verkligt bra och efter en sån start på torsdagen är jag nu redo att fortsätta skriva.

Energitillskott i lunchbuffén, idag fick vi t o m dessert och jag var helt klart mätt när jag gav mig ut på klipporna i det vackra vädret med kameran. Det börjar närma sig hemresa och jag vill ha lite fina bilder med mig i kameran också. Återigen stärkt av god mat, rörelse och frisk luft så återvändre jag till min dator för att skriva en stund till. Eftermiddagen erbjöd att prova Chiball, ett riktigt härligt pass som inspirerats av t ex yoga och pilates. Med fokus på den lilla bollen så blev rörelserna närmast meditativa även om det krävdes lite fysisk ansträngning också. Nu väntade en terapeut på salongen med ett förberett Tegners Kurbad. I varmt vatten med badsalt och mineraler ligger jag och blir masserad av luftströmmar. Samtidigt så rengörs mitt ansikte, jag får mask, massage och ansiktskräm. När det här är klart vinglar jag omtöcknad iväg till mitt rum. Efter en så ansträngande dag sjunker jag ner på sängen och gör en yoga nidra, ledd av min favorit bland yogainstruktör, Maria Isefält. Yoga nidra är en yogisk vila, där kroppen sover men jag är forfarande vaken. Med hjälp av att fälja instruktioner och kontrollera sin andning så får man en meditativ vila som ger en energikick att orka med resten av dagen.
Jag börjar packa litegrann och klär mig för middag. Jag är härligt nöjd med min vistelse här och jag blir inte besviken idag heller när jag kommer till matsalen. Uppdukat som vanligt med soppa sallad, två varmrätter, dessert och frukt. Får en släng av hemlängtan och kärleken till maken och barnen blir tydlig. Väl tillbaka på rummet så plockar jag ihop lite saker och förlorar mig sedan i Babel på tv. Härligt underhållande med olika författare där Togny Lindgren sticker ut lite extra med en stor distans till sig själv och sitt arbete. Lennart Hagerfors är också med i egenskap av författare. Jag har haft nöjet att se honom som samtalsledare flera gånger i intressanta författarsamtal. Han har stor erfarenhet av författarskap såväl sitt eget som att han tagit del av många andra författares sätt att arbeta. Nu gäspar jag stort, stort och det är dags att säga godnatt för sista gången, i alla fall för den här gången, från Varberg!
Natti, natti!
onsdag 24 mars 2010
Lilla lördag i Varberg!
Lunchen passerade med samma belåtenhet som de andra luncherna men eftermiddagen blev något utöver det vanliga. Jag inledde med att träna lite muskelbalansering. Det känns att musklerna gillar den lugna men fysiska träningen.
Kände ett starkt behov av havsdoften så begav mig ut på strandpromenaden för en uppfriskande men lugn promenad. Ljuset är fantastiskt och jag försöker få i mig så mycket som möjligt av havsluften, jag har ju inte varit ute sedan morgondoppet. Väl tillbaka på hotellrummet så var det dags att byta om för middag. Idag har jag bestämt att fira årets första dopp med lite extra finess vid middagen. Öppnade den lilla vinflaskan som maken så omtänksamt skickat med mig hemifrån och sminkade mig och fixade håret. Det är helt klart en övning att umgås med sig själv, detta känns som själva "mandomsprovet" att kunna fira med sig själv.
Jag återvänder lyckligt till rummet efter en fyrarätters i den vackra matsalen. Skaldjurssoppa, mozzarellasallad, skaldjursgryta och en gudomligt god Creme brulee. Jag gillar inte ens det i vanliga fall, tog den mest för bildens skull men den låg farligt till på min tallrik! Ja jo just det..ett glas vitt till också. Mmm vilken helkväll..dags att avrunda så där vid halvåtta! Det är ansträngande att spa:a så här länge och havsluften tar verkligen på krafterna.



Blir än mer nöjd när jag efter samtal med mina familjemedlemmar vet att alla mår bra. Nu är det bara att sjunka ner djupt i fåtöljen och titta lite på tv, måla naglarna och sedan förnöjt törna in i den sköna sängen. Natti,natti!
Jag gick direkt till badet, inomhus den här gången, och gjorde en tvagning à la Kneippmetoden. En tysk naturläkare som hette Kneipp använde denna metod för att häja immunförsvarert hos sina patienter och det känns helt rätt att pröva! Jag började med en kalltunna, precis vad det låter, en trätunna med kallt vatten och när man samlat mod till sig så drar man i snöret och vips så kommer allt kallt vatten över en. Tack och lov ska man sedan ägna sig åt en tropikdusch och då blir man härligt varm igen. Sedan stilla bad i den 34-gradiga sötvattenpoolen sedan tvagning i duschen. Efter denna genomgång tyckte jag att jag var ren och redo för dagens behandling en oljemassage med olivolja och efterföljande havsbad, denna gån varmt havsvatten i ett träkar. Rekommenderas verkligen. Terapeuten övertygade mig om att jag behövde skrubb och body creme för att ta hand om min hud framöver. Men äh vadå man betalar inte för nåt här, man sätter det på rummet bara. ;-)
Kände ett starkt behov av havsdoften så begav mig ut på strandpromenaden för en uppfriskande men lugn promenad. Ljuset är fantastiskt och jag försöker få i mig så mycket som möjligt av havsluften, jag har ju inte varit ute sedan morgondoppet. Väl tillbaka på hotellrummet så var det dags att byta om för middag. Idag har jag bestämt att fira årets första dopp med lite extra finess vid middagen. Öppnade den lilla vinflaskan som maken så omtänksamt skickat med mig hemifrån och sminkade mig och fixade håret. Det är helt klart en övning att umgås med sig själv, detta känns som själva "mandomsprovet" att kunna fira med sig själv. Jag återvänder lyckligt till rummet efter en fyrarätters i den vackra matsalen. Skaldjurssoppa, mozzarellasallad, skaldjursgryta och en gudomligt god Creme brulee. Jag gillar inte ens det i vanliga fall, tog den mest för bildens skull men den låg farligt till på min tallrik! Ja jo just det..ett glas vitt till också. Mmm vilken helkväll..dags att avrunda så där vid halvåtta! Det är ansträngande att spa:a så här länge och havsluften tar verkligen på krafterna.



Blir än mer nöjd när jag efter samtal med mina familjemedlemmar vet att alla mår bra. Nu är det bara att sjunka ner djupt i fåtöljen och titta lite på tv, måla naglarna och sedan förnöjt törna in i den sköna sängen. Natti,natti!
En sagolik onsdagsmorgon i Varberg
Denna morgon var det lite segt att vakna. Kroppen ömmar lite efter träningen och jag har sovit djupt. Kanske var jag också lite fundersam över att jag anmält mig till Bastu Exklusiv nu på morgonen. Låter härligt tänker du...men du har inte hela bilden ännu! Bastu exklusiv innebär nämligen att man i en grupp förväntansfulla eller lätt skrämda men modiga personer i gröna badrockar går till kallbadhuset tillsammans med en guide. Att mötas av vacker miljö med öppen spis och tända ljus lättade litegrann på spänningen. I första sittningen så fylls bastun av lavendeldoft och värmen arbetas upp från 65 till 85 grader. Lavendel doftar inte bara gott utan ska också verka lugnande och läkande. Efter det är det redan dags för det första doppet i havet. Samlad tystnad med så nervösa fnitterbrott sätter stämningen. I handdukar tassar vi nu ut på bryggan och går ner i det 4-gradiga vattnet. Det är ingen som direkt plaskar runt men vi alla är nyfikan och modiga och lägger oss platt i det långgrunda vattnet. Kylan är bedövande men väl uppe så är det bara härligt, jag fryser faktiskt inte! Kan stilla strosa i min baddräkt upp mot badhuset igen, möter några som promenerar efter strandpromenaden iklädda mössa och vinterjacka. I den andra sittningen i bastun så möts vi av doften av pepparmint som verkar uppiggande. Förvisso känner jag mig nu ganska pigg men kan njuta av den goda doften. Vi får nu också isbitar att föra över på kroppen och det kalla möter det varma igen och jag kan riktigt känna att blodet rusar i kroppen. Tredje och,om man vill, sista sittningen så får vi en saltscrub som doftar kamomill och innehåller tistelolja att skrubba oss rena med. När den är ordentligt inskrubbad så ska den förståss sköljas av ...jomenvisst självklart sker det med ytterligare ett dopp i havet! Lite oroad var jag innan men jag hade helt rätt det var en upplevelse som jag inte vill vara utan. Nöjd med mig själv och nöjd med en fantastisk start på en onsdagsmorgon så ska jag nu ägna mig åt att skriva igen.
Du som har läst min blogg tidigare undrar förståss varför jag inte skriver eller har någon bild på frukosten... Det är helt enkelt så att den var likadan som de tidigare, god, näringsrik och vacker men idag representerades äggen av en helt gudomligt god äggröra. Jag är verkligen nöjd med att jag valde den. :-)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)





























